fs

Det visade sig senare att pojken fallit när han gått i sömnen.
Det sovande subjektet varken producerar, konsumerar eller kommunicerar.
Sömnen är en ovisshet som pågår från det att ett utrymme ockuperas av en kropp med 0,8 promille alkohol i blodet.
Sömnen är många.

- - -

Alla sover i samma rum, så är det

Från en punkt mellan ögonbrynen smälter ditt ansikte ut över golvet

Och dina händer

Långt där borta

Kryper undan, krymper,

Du smälter lite till och någon viskar

”Kom hit och försvinn.

Du behöver inte torka upp”

Golvet och du i tyget

och huden den

känner du inte för du är inte

vaken det är som att vandra i taket

Ett rum som blir flera och

inga av dem finns kvar när du har lämnat dem nu är du här

Häri ska du lämna dina tår och ditt hår

Skrapa tiden av huden och

Omna

Omna

Dina fötter

O – s – o

S

omnar

Släta ut

Smörj in

Krama lagom

Här är du

Du delar famn

Din kind på en arm, någons bröstkorg

En annans hjärta som saktar ner eller ditt

Bomull hud, hur

Ska

kar

kan

kan du sova?

- - -

Att falla i sömn och att vakna liknar den ryske filosofen Alexi Penzin vid en rytm som han ser transformeras i ett samhälle av oavbruten aktivitet. Han menar att de taktslag av dag och natt, skymning och gryning, som vi lever efter nu är blandade i ett brus där varken den abonnerande konsumenten eller väktaren i Foucaults kontrollsamhälle sover.
Sömnen fungerar också som en metafor för politisk sömnighet, som människor ”vaknar upp” från.
Detta sociala uppvaknande låter Alexi Penzin härledas till samma möjligen totalitära logos – förnuftet – som Platon menade saknas hos den sovande människan. Den samtide Aristoteles kopplade i stället sömnen till bios, det vill säga livet. Måhända syftade han till drömmen som känslolivets kulmen, men det går även att läsa bios konkret; att sömnen, vilan, ger utrymme för det levande.
Detta levande, som inte sällan härleds till en kropp av fysisk aktivitet (för det är inte för inte som orden ”att dö” ersätts med ”att somna in”), genomgår en omställning till icke-rörelse, till stillaliggande. En passage att likna vid extatiska ryck, fysiska utmatningars darrningar, eller dödsryck.
I sömnen når vi en punkt, där musklerna snabbt slappnar av helt. Vår hjärna (…) tolkar denna plötsliga avslappning som en varningssignal, om att kroppen faller. Hjärnan sänder därför besked till armar och ben att de skall sträckas ut för att finna fäste. Denna teori förklarar varför vi ofta får känslan av att falla, när vi vaknar med ett ryck. Känslan av att man faller ut över en kant är inte någon dröm, för man sover ju faktiskt inte ännu.
Denna stundom medvetna fysiska erfarenhet av insomnande beskriver Walter Benjamin som den sista märkbara tröskeln i ett alltmer flödande samhälle. Han menar att det är först när vi sover som vi erfar vad vi har upplevt under dagen, erfarenheter att återkoppla till nästkommande dag, när vi försöker att komma ihåg vad vi tänkte eller drömde.
Att vi är helt avslappnade tror man beror på att vi inte ska göra illa oss i sömnen. Om vi drömmer häftigt är det viktigt att kroppen inte reagerar på händelserna i drömmen.
En sådan handling kan förstås på en rad olika sätt: som ett utslag av egoism eller rädsla, eller som en rituell passage till något annat och bättre. Den kan också fattas som en politisk akt, som en vägran att delta, skriver litteraturvetaren Jesper Olsson och tangerar Schopenhauers ord från 1819:

'There is no rest for any individual, including human beings'

Men det är inte alltid som människan väljer att sova, och därför går det att ställa frågan:

Kan sömnen censurera, eller är det sömnen som skriver?

Franska – svenska
Rêve – betyder dröm
Trêve – betyder vapenvila
Frêle – betyder bräcklig
Frêve – är ett påhittat ord

Går sömnen att mäta, eller mäter sömnen oss?

Utökad sömnmätning, polysomnografi, kommer från grekiskan och betyder
poly = många
somno (liksom mono, alltså ensamt) = sömn
grafi = skriva

Det är en grafisk datainspelning av dina sömn- och andningsmönster. Under en natts sömn mäts

Aktiviteten i hjärnan
Ögonrörelser
Käkens rörelser
Benrörelser
Andning genom näsa och mun
Andningsrörelser över bröstkorg och mage
Syreupptagningen i blodet
Hjärtverksamhet

Somna för att sova för
att vila
att fly
att vara varm
att dela
att vakna
att leva
att glömma
att lindra
att minnas
att njuta
att känna
att flyta
att krympa
att

Ord om att somna och om att sova:

Jag har ärvt en förmåga från min morfar (tror jag) att ta power-naps på 20 minuter mitt på dagen, eller lite när det känns som att det behövs. Jag har kollat med mig själv hur korta naps jag kan ta. Nedre gränsen är ungefär fem minuter. Då hinner jag gå ned i riktig djupsömn och vaknar upp ganska yrvaken. Känslan är att jag varit borta mycket längre. De här korta tupplurarna tycks ge mig kraft som motsvarar ett par-tre timmars nattsömn, mycket trevligt! På natten sover jag nästan alltid stenhårt, ganska korta pass, ca fem-sex timmar. Går gärna upp ett par tre gånger i veckan vid 5-rycket och läser, arbetar, tar ett bad, njuter av stillheten och får ofantligt mycket gjort på dessa få timmar innan resten av gänget vaknar vi sju-rycket. Känner mig "före" när jag jobbar dessa pass. Har liksom redan åstadkommit något när resten av världen vaknar. Gillar den känslan. Gör att jag kan ta ut svängarna mycket under dagen som kommer och inte vara lika målfokuserad och prestationsinriktad. Har ju redan presterat. Mer utrymme för laborerande. För samtal. För undersökande.

Många är avundsjuka på min förmåga att sova på det här viset.

Jag är glad för den.